Omåttligt snygga saker
Spenderarbyxorna har varit på i omgångar här under sommaren och nu senast igår. Indiska har lyckats igen och gjort ännu en omåttligt snygg kopp:
Likaså en vacker ljuslykta med tingeltangel:
Loppisfynd (?...den var ganska dyr...) från den skånska sommaren:
Och så Traderafynd, något bättre pris men utan snyggt teaklock:
Jag kan ju nörda in mig ordentligt när det gäller handarbets- och hemslöjdsböcker, och helst gamla sådana. Jag tycker att det är häftigt att det är samma teknik som har använts i flera hundra år, instruktionerna är desamma då som nu. Modellerna kan ju skilja en hel del beroende på tid, men det är kul att se att det är mycket som är samma eller liknande och bygger på samma grundtanke. 
Här har vi två gamla godingar som jag har kommit över i sommar, en på loppis och en har jag fått av en vän som fått boken av en gammal dam. Vännen i sin tur tyckte att boken nog skulle göra mer nytta hemma hos mig. Och jag tar tacksamt emot sådana skatter!
Slutligen måste jag visa min härliga almanacka som jag beställt på www.personligalmanacka.se. En alldeles egen, med förtryckt namn, adress och vad man vill ha med. Framsidan väljer man själv, färg eller mönster och så vad man vill ha med inuti kalendern. Jag verkligen rekommendera en sådan, det gör hösten lite roligare!
Framsida, jag valde med årtal och namn.
Försättsblad med valfri text samt namn, adress eller vad man nu vill ha med. 
Nu är det fredag och en lång härlig helg väntar!!!
NJUUUUT!
600-maskorskoftan
Knytbanden är bortåt 4 meter långa vardera, så den är lite besvärlig att ta på sig - det liknar närmast att hoppa hopprep! Men sen sitter den där den sitter! Den är ganska gles i strukturen och trots det tunna garnet går det ganska snabbt framåt...när man väl stickar...
Knytbanden var ju kämpiga med sina 600 maskor och kan definitivt göras kortare.
Jag stickade storlek M, men om jag gör en till så blir det nog storlek S för den är aningen stor. Men goooo...
För övrigt så är sommarlovet slut och terminens första dag är avklarad. Det kändes bra! Det ska bli ett spännande år!
Men nu ska jag titta på sista avsnittet av Upp till kamp och fundera på nästa stickprojekt...
Kanske en stor härlig sjal eller ett par raggsockor?
Stickgraffiti i Majorna
Plaskdammen vid Mariaplan har fått en glad liten hälsning.
Liksom rondellen...
...och parkeringen mittemot där det en gång fanns en bensinmack.
Det är vad som en gång var ett par benvärmare som repats upp och stickats om till lyktstolpsvärmare. Textilt återbruk!
Demokrati i Majorna...här tas det plats i det offentliga vardagsrummet!
Här skulle man bo!
Mest från Uppland
Det är jag och min syster som stickar ikapp på Gamla stans tunnelbanestation. Eller, hon virkar då hon insett att det är en teknik som passar henne bättre och minskar risken för hysteriska anfall. Se vidare här, jag tycker att hon avancerar fantastiskt snabbt! På bilden ovan är det en kofta som ska bli till.
Här har vi ytterligare ett bevis på att jag faktiskt stickar på koftan (eller iallafall har den med mig...). Fika hos farmor som nyfiket kollar in dagens stickmönster. Handarbetsvirtuosen gillade det hon såg och konstaterade glatt att det fortfarande görs fina grejer. Hon var också mycket impad av Harmony Wood-stickorna. "Ja, tänk vad de hittar på..."
Skogen har skördats kraftigt på gula, blåa och röda skatter.
Första omgången svamp hittade jag på en yta av cirka 3 kvadratmeter. Sen växte det till ny flera gånger om innan jag lämnade Trögden med väskan full av förvälld svamp och frysta blåbär. Fryspåsen hann ju naturligtvis tina på vägen i det 30 grader varma tåget, och blåbärssaft hann rinna ut i tågvagnen innan det upptäcktes. Fiffiga Fia hade plattat ut bären och tejpat ihop påsarna för att blåbären inte skulle klumpa ihop sig. Tejpen löstes ju upp när bären tinade och...tåget blev blått. Tinade, mosade och väl frysta igen blev det ju ändå en stor bärklump. Bra tänkt, men inte hela vägen! Som tur var var det bara min väska som stod i närheten och blev blå.
Men, det var inte vilken väska som helst! I den väskan fanns detta:
Jag har alltid älskat dragspelsmusik och har de senaste veckorna varit besatt av tanken på att ha ett eget dragspel att spela på. I Fjärdhundra finns en liten butik i ett inrett garage som drivs av ett norrlänskt par. Dessa bokade jag tid med i förväg och när jag kom dit bjöds det på kaffe och pratstund. De hade lagt undan ett spel till mig som de trodde skulle passa, och jag kände mig genast hemma när jag fick pröva det!
Det var lite taktik i att köpa det däruppe. Eftersom mina föräldrar bor ute i skogen kunde jag dra de första knarriga tonerna för familjen och älgarna istället för grannarna i hyreshuset... Det är lika roligt att spela som jag hade inbillat mig och det går långsamt framåt! Men en nybörjarkurs till hösten hade kanske varit något...
Per Helldorff har gjort fantastiska träkonstruktioner. På en handelstädgård utanför Örsundsbro har han ställt ut under sommaren och vi åkte dit och tittade den sista öppetdagen. Tyvärr var det några konstruktioner som gått sönder på grund av att folk hanterat dem ovarsamt. De var bygda så att man skulle veva på en vev och flertalet kugghjul gjorde att något hände "på scenen". Men uppenbarligen så har inte besökarna respekterat detta utan gått in med sina feta fingrar och pillat och dragit i de känsliga trädelarna. Förstå vilket jobb som ligger bakom och så kommer det idioter som inte begriper någonting. Man blir ju mörkrädd!
Hur som helst var det en jättefin utställning, ta chansen att se den om den kommer till en ort nära dig!
Se även utställningen Proggens affischer på Nordiska muséet!
Jag har sett den två gånger och tycker att den är fantastisk! Man får låna hörlurar och lyssna på härligheter som Sillstryparn, Nävgröt, Mögel och Träd, gräs och stenar under tiden.
Nu ska jag sticka klart koftan!
